Bygg en högtalare i papper

1. Välj en färg på pappersark till din högtalare.Hämta linjal, sax, lim och en gradskiva. 2. Gör en högtalarlåda: För över måtten från ritningen till pappret. Rita ut de streckade och      heldragna linjerna. Rita också ut konturerna av cirkeln och kvadraten. Det finns en mall att utgå      från, men som inte är helt exakt!!     Klipp ut hålen enligt cirkeln och kvadraten. Klipp längs de heldragna linjerna!      Tryck hårt med pennan längs de streckade linjerna, så att du lättare kan vika pappret      längs de spår du gjort.  Limma ihop lådans underdel.                               3. Gör högtalartratten: rita en cirkel med radien 56 mm på ett pappersark. Rita en cirkelsektor med      medelpunktsvinkel 60 grader. Forma en tratt och limma ihop den.                  4. Gör en spole: Klipp en pappersremsa 25 x 60mm och linda den runt ett fingerbatteri. Lägg en      tändsticka emellan så är det lättare att trä av allt senare. Limma ihop. Linda 6 m koppartråd på röret      av papper. De första och sista 15 cm av tråden lindas inte på!!! Röret ska sitta på batteriet medan du      lindar. Tvinna trådändarna nära spolen, så att inte tråden rullar upp sig igen. Sätt eventuellt lite lim      på spolen. Klipp och vik ut ca 5 mm långa flikar i ena änden på röret. Stryk på lim på dessa flikar och      sätt fast röret på trattens spets.                 5. Limma tratten på plats. Gör små hål och dra försiktigt ut kopparändarna på högtalarlådans undersida.      Hämta ett metallband och en liten magnet.Tejpa metallbandet tvärs över det kvadratiska hålet. Sätt magneten på         bandet så att den hamnar mitt i spolen när locket viks över lådan. Limma ihop lådan.                             6. Koppla upp och se om ljudet förstärks i din högtalare.

Prov i fysik

Fyll i de ord som saknas

Alla atomer består av en tung ----- som innehåller protoner och ---------.

Protoner är ---- laddade och neutronerna är ---------

Utanför kärnan finns ---------- i olika skal.

Masstal talar om hur många -------- och --------- det finns

Atomnummer är antalet -------- som finns i kärnan.

En atomkärna som innehåller en neutron och en proton är en ------ av ----.

Atomkärna håller ihop trots att den består av -------- laddningar nära varandra.

Atomkärnan hålls ihop tack vare ---- kraften.

2.Om du riktar en laserpenna mot en ballong så kan den sprängas. Du kan välja en med grönt laserljus  eller en med rött laserljus. Vilken väljer du ? Motivera och förklara.

3.Förklara hur Kol-14 metoden används.

4.Beskriv och förklara med bilder och text hur ett kärnkraftverk kan ge oss    elektricitet. Argumentera för att vi inte ska använda kärnkraftverk i   

   Sverige.

Provbetyg

E: Du kan ange korrekta begrepp och ord i minst hälften av 

    tomrummen i uppgift 1.

    Du väljer en laserfärg och ger någon enkel motivering till valet.

    Du kan kortfattat och med vardagligt språk delvis förklara kol-14

    metoden.

    Du kan på något vis förklara på ett enkelt sätt hur ett kärnkraftverk. Du       anger något argument mot kärnkraftverken.

C: Du kan till stor del korrekt ange rätta ord och begrepp i uppgift 1

    Du kan på något sätt redogöra för hur ljus får olika energier. Du 

    kan till stor del använda atommodellen på korrekt sätt.

    Du kan redogöra för kol-14 metoden genom att använda 

    begreppet halveringstid på ett korrekt sätt.

    Du förklarar med bild eller text kärnkraftverket på ett till stor del 

    korrekt sätt.  

    Du  redogör till stor del för vad som sker i de flesta delarna och kan ge       en förklaring till hur vi får ut energi i reaktorn.

    Du kan ange något argument och motivera varför det är negativt för             kärnkraften.

A: Du kan med säkerhet korrekt ange rätta ord och begrepp i uppgift 1

    Du kan, med hjälp av atommodellen, på ett utförligt sätt redogöra för hur ljus får olika energier. Du använder atommodellen på korrekt sätt.

    Du kan utförligt redogöra för kol-14 metoden genom att använda                 begreppet halveringstid. Du kan ge ett exempel och visa hur man räknar     fram ålder på föremålet.

    Du förklarar i  bild och text  kärnkraftverket på ett utförligt sätt.  Du  

    redogör för vad som sker i de olika delarna och förklara hur vi kan få ut       energi i kärnklyvning.

    Du kan ange några naturvetenskapliga argument och utförligt motivera         varför de är negativa för kärnkraften.

Många elever vill veta mer om rymden och t.ex svarta hål. Om man vill veta mer om astronomi så finns ett arbete som är skrivet på ett ganska enkelt vis här  klicka på länken.

Förberedelse inför prov

Bearbeta texten i kapitel 10. Finns att lyssna till här, klicka på länken


Instuderingsfrågor inför provet

1. Beskriv hur en atom är uppbyggd
2. Förklara vad atomnummer och masstal är
3. Vad menas med isotop?
4. Ge exempel på olika isotoper av väte
5. Förklara varför atomkärnan kan hålla ihop trots att den består av plusladdningar
6. Förklara med hjälp av atommodellen hur olika sorters ljus uppkommer.
7. Ge exempel på något ljus som används inom något medicinskt område
8. Försök förklara varför grönt laserljus är farligare än rött laserljus
9. Vad är infrarött ljus?
10. Redogör för alfastrålning, betastrålning och gammastrålning
11. Hur skyddar man sig mot strålning?
12. Förklara vad man menar med halveringstid
13. Förklara hur man använder sig av detta i kol-14 metoden.
14. Vad betyder fission? Hur används det i kärnkraftverk?Hur kan man få ut energi ur fission?
15. Beskriv hur ett kärnkraftverk fungerar.
16. Vilka är riskerna med kärnkraftverk?
17. Tolka och beskriv en sönderfallsformel ( se bloggen 10:e oktober )
18. Vad kallas energiprocessen i solen? Vilka ämnen ingår i fusion? Vilket nytt ämne bildas?

Solen- ett kärnkraftverk!



Solenergi är en miljövänlig energikälla. Vad man ibland inte tänker på är att solen är ett enormt kärnkraftverk. Solen får sin energi tack vare något som kallas för fusion.

I ett vanligt kärnkraftverk får man energi med hjälp av fission. Det har vi sett tidigare hur det fungerar. Solens energi kommer från sammanslagning av framförallt väteatomer.

Fusion fungerar bara om det är tillräckligt varmt. I solen har vi en tillräckligt hög temperatur ( 100 miljoner grader Celsius ).

Vätekärnor slås samman och bildar en heliumatom.


Två väteatomer väger mer än en heliumatom, lite av väteatomerna har omvandlats till energi.
Einstein visade att massa kan omvandlas till enorma mängder energi ( E = Massa * Ljusets hastighet i kvadrat )

Kan vi förstå den här texten som är hämtad från  http://ofnuclearenergy.com/renewable-energy.html ?

Nuclear fusion is a nuclear reaction in which two nuclei of light atoms, usually hydrogen and its isotopes (deuterium and tritium) combine to form another nucleus heavier, releasing a large amount of energy (see thedefinition of energy).

A clear example is seen in everything from solar energy that comes from the fusion of hydrogen nuclei, generating helium and releasing a lot of energy reaching Earth in the form of electromagnetic radiation.

Nuclear fusion occurs when two light nuclei combine to form other heavier nucleus, releasing a large amount of energy.

The atomic elements normally used in nuclear fusion reactions are hydrogen and its isotopes: deuterium (D) and tritium (T). The most important fusion reactions are:

D + T -> 4He + n + 17.6 MeV
D + D -> 3He + n + 3.2 MeV 

Källa:

http://ofnuclearenergy.com/renewable-energy.html

 Att arbeta vidare med:

s.201-206 ( uppgifter på s.206 )

Texten finns att lyssna till, klicka här

Astronomi

En film som tar oss med på en resa ut i universum. Klicka här

Sönderfallskedja



Hämtat från Wikipedia

Relation mellan halveringstid och radioaktivitet[redigera | redigera wikitext]

Enkelt uttryckt kan man säga att ju längre halveringstid ett ämne har desto mindre radioaktivt är ämnet. Orsaken är att ett svagt radioaktivt ämne tar lång tid på sig att sönderfalla (lång halveringstid) och omvänt, ett ämne som sönderfaller på kort tid avger en intensiv radioaktiv strålning.

Artikel om misstänkt förgiftning med Polonium

Länk till sönderfallskedja




Mål: Kunna förklara och beskriva vad en sönderfallskedja är.
        Förstå begreppet instabil och stabil.
        Kunna förklara vad som menas med 1 becquerel 1 Bq.
        Kunna skriva, förklara och tolka en sönderfallsformel.
        Kunna förklara begreppet fission.
        Kunna beskriva kärnreaktionen i ett kärnkraftverk.


KÄRNREAKTIONER

Fission- Kärnklyvning



Kan bli problem i ett kärnkraftverk



Det här är lite skumt

Massan som "försvinner" har omvandlats till energi. Energi väger.

   

Halveringstid

• En radioaktiv atomkärna kan bara sända ut strålning en enda gång. Sen omvandlas den till ett annat ämne
• Polonium 210 har en halveringstid på 20 veckor
• Det betyder att hälften av alla atomkärnor har strålat och sönderfallit till ett annat ämne.
• Tänk dig att vi har 48 atomkärnor av Polonium
• När de första 20 veckorna har gått så har ________ st atomkärnor strålat och sönderfallit till ett annat ämne
• Hur många Poloniumkärnor har vi nu kvar?
• När den andra perioden av 20 veckor gått så har ______ st atomkärnor strålat och sönderfallit till ett annat ämne.
• Hur många Poloniumkärnor finns nu kvar?
• Efter hur många veckor har vi 12 kärnor kvar?
• Efter hur många veckor har vi 3 kärnor kvar?
• När är strålningen från poloniumet som starkast?

Hur fungerar ett kärnkraftverk?

        

Uppgift: Lyssna på Mickes beskrivning och anteckna med bilder eller text. Eller så lyssnar du koncentrerat och lägger på minnet.

Efter att vi lyssnat två gånger så får ni arbeta parvis och gå fram till tavlan och skriva upp någon del i förklarningen som ni tycker är viktigt. Först till kvarn.......

Lyssna på Micke, klicka här

Vi sammanfattar tillsammans på tavlan.


Stödord från 9C, så funkar ett kärnkraftverk:

• Uran 235
• Koka vatten
• Friktion
• Styrstav
• Oskarshamn
• Ånga
• Smalt rör
• Turbin
• Generator
• Extrem värme
• Bränslestavar
• Kondensator
• Klyva
• Reaktor
• Neutroner
• Härdsmälta