I vilken enhet mäter man frekvens?
Frekvens mäts i enheten Hertz. Den förkortas till Hz. Frekvens talar om hur många förtätningar ( eller förtunningar ) som upprepas varje sekund. I vågrörelsen ser vi förtätningarna som toppen på varje våg.
Längden mellan vågtopparna kan man också uttrycka som en våglängd. Frekvens blir då samma sak som antalet våglängder per sekund
Hur kan man på en bild av ljudvågor se tonhöjden?
En våglängd med täta toppar beskriver ett ljust ljud med hög frekvens. Är det långt mellan vågtopparna så är det låg frekvens.
Om det är hög kurva så säger man att amplituden är hög. Amplituden visar på styrkan i ljudet. Hög amplitud visar ett starkt ljud.
Ge ett exempel på resonans? En högtalare, en gitarrlåda, en bordskiva, ett glas. De här sakerna kan svänga med samma frekvens som ljudkällan.
Vilka påståenden är rätt?
Resonans gör ljudet starkare.
Frekvens är antalet vibrationer per sekund.
Ni har under tre lektioner arbetat med att bygga en högtalare. De som har hunnit med att göra klart sin högtalare kan idag gå vidare med eget arbete på bloggen ( följ instruktionerna på inlägget med rubrik lektion 4-5 ). När alla är klara så ska vi sammanfatta arbetet med högtalarna.
Ljud
Centralt innehåll:
Hur ljud uppstår, breder ut sig, och kan registreras på olika sätt
Ljudets egenskaper
Ljudmiljöns påverkan på hälsan
Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utveckling av begrepp, modeller och teorier.
Fokus på
Ljud, vibrationer och ljudvåg
Ljudets hastighet
Eko
Frekvens
Resonans
Örat
Ultraljud
Infraljud
Ljudnivå och hörselskador
Hur en högtalare fungerar
E: Enkla och till viss del, grundläggande, i huvudsak fungerande
C: Utvecklade och relativt väl, ger förslag på förbättringar, förklara och visa på samband
A: Välutvecklade slutsatser, ger förslag på förbättringar, mycket goda kunskaper, förklara och generalisera
Under läsåret kommer vi att arbeta i perioder om fyra veckor. Det innebär alltså att ni går en kurs i fysik under fyra veckor och därefter byter ni till ett annat NO-ämne.
Första perioden i fysik kommer att handla om ljud o ljus, man kallar det för vågrörelselära inom fysiken.
Vi inleder med att bygga en högtalare. Syftet med det är att vi sen kan återkoppla till vår högtalare när vi lär oss teorin.
Om du är noggrann så blir ljudet i högtalaren riktigt bra. Lycka till!
Bygg en högtalare i papper
1. Välj en färg på pappersark till din högtalare.Hämta linjal, sax, lim och en gradskiva.
2. Gör en högtalarlåda: För över måtten från ritningen till pappret ( alla mått är i millimeter ). Rita ut de streckade och
heldragna linjerna. Rita också ut konturerna av cirkeln och kvadraten. Det finns en mall att utgå
från, men som inte är helt exakt!!
Klipp ut hålen enligt cirkeln och kvadraten. Klipp längs de heldragna linjerna!
Tryck hårt med pennan längs de streckade linjerna, så att du lättare kan vika pappret
längs de spår du gjort. Limma ihop lådans underdel.
3. Gör högtalartratten: rita en cirkel med radien 56 mm på ett pappersark. Rita en cirkelsektor med
medelpunktsvinkel 60 grader. Forma en tratt och limma ihop den.
4. Gör en spole:Klipp en pappersremsa 25 x 60mm och linda den runt ett fingerbatteri. Lägg en
tändsticka emellan så är det lättare att trä av allt senare. Limma ihop. Linda 6 m koppartråd på röret
av papper. De första och sista 15 cm av tråden lindas inte på!!! Röret ska sitta på batteriet medan du
lindar. Tvinna trådändarna nära spolen, så att inte tråden rullar upp sig igen. Sätt eventuellt lite lim
på spolen. Klipp och vik ut ca 5 mm långa flikar i ena änden på röret. Stryk på lim på dessa flikar och
sätt fast röret på trattens spets.
5. Limma tratten på plats. Gör små hål och dra försiktigt ut kopparändarna på högtalarlådans undersida.
Hämta ett metallband och en liten magnet.Tejpa metallbandet tvärs över det kvadratiska hålet. Sätt magneten på
bandet så att den hamnar mitt i spolen när locket viks över lådan. Limma ihop lådan.
6. Koppla upp och se om ljudet förstärks i din högtalare.
Beskriv i bild och text hur en högtalare är uppbyggd och hur den fungerar. Förklara vad ljud är och hur det breder ut sig.
Vad är våglängd, frekvens, amplitud och decibel ?
Rita och beskriv hur ljuset bryts i ett översynt öga och i ett närsynt öga. Ge förslag på hur man kan hjälpa ögat att bryta ljuset så att fokuspunkten blir på näthinnan.
E: 50 % rätt på Quiz. Kan ge en enkel beskrivning om
högtalaren samt enkla förklaringar till några av
begreppen; våglängd, frekvens, amplitud, och decibel.
C: 80 % rätt på Quiz. Kan till stor del redogöra för
högtalaren och uppgiften om ögat. Har kunskaper om
begreppen;våglängd, frekvens, amplitud, och decibel och
kan redovisa dessa med hjälp av bilder och text.
A: Utöver krav på C så ska du ge mycket utförliga
beskrivningar i bild och text. Du använder fysikens begrepp med stor säkerhet.
Beskriv i bild och text hur en högtalare är uppbyggd och hur den fungerar. Se blogginlägget 20:e augusti, längst ned.
Förklara vad ljud är och hur det breder ut sig.
Vad är våglängd, frekvens, amplitud och decibel ?
Förklara vad infraljud och ultraljud är och ge exempel på var de finns.
Kunna förklara hur ett ekolod fungerar samt kunna utföra enklare beräkningar av hur djupt det är.
Förklara dopplereffekt och resonans.
Kunna ge en förklaring till " ljusexperimentet ". Kunna rita och förklara varför ljuslågan blev upp och nedvänd.
Kunna beskriva de olika speglarna. Konkav, konvex och plan spegel
Kunna beskriva de olika linserna: Konkav och konvex.
Kunna rita och beskriva hur ljuset bryts i ett översynt öga och i ett närsynt öga. Kunna ge förslag på hur man kan hjälpa ögat att bryta ljuset så att fokuspunkten blir på näthinnan.
Förklara vad totalreflexion innebär och hur det kan användas i modern teknik.
E: Du kan delvis redogöra för hälften av uppgifterna. Du ger enkla förklaringar som omfattar delar av uppgiften. Du använder ett fungerande vardagsspråk istället för fysikaliska begrepp.
C: Du redogör för de flesta uppgifterna på ett utförligt sätt. Du använder fysikens begrepp och uttryck i stor grad och kan med hjälp av både bild och text/muntligt redogöra för olika förklaringsmodeller.
A: Du kan utförligt redogöra för uppgifterna. Du använder fysikens språk och begrepp med stor säkerhet. Du kan med stor säkerhet beskriva fysikaliska fenomen med hjälp av modeller. Du använder tydliga bilder i dina förklaringar.