söndag 26 mars 2017

Uppstart Astronomi 9D

v.12 Film " Contact " ( del 1 av 3 ), Quiztest " Atom och kärnfysik ".
v.13 Stellarium, Stjärnorna s.215-219,
v.15Vintergatan 220-223 Big Bang 224-228.
v.16 Repetition, Prov.

Centralt innehåll:

  • Aktuella forskningsområden inom fysik.
  • Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar. 
  • Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling. 

  • Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa. 

fredag 24 mars 2017

Hur kan vi använda kunskaper om radioaktivitet ?

Kol-14 metoden

Grundämnet kol ( C, Carbon )  har  två stabila isotoper, kol-12  och kol-13. 

Kol- 14 är radioaktiv vilket betyder att den kommer att sönderfalla. Eftersom vi vet att halveringstiden för Kol - 14 är knappt 6000 år ( mer exakt 5730 år ) så kan vi använda den kunskapen för att beräkna ålder på föremål som vi hittar exempelvis vid arkeologiska utgrävningar.

Alla former av liv är uppbyggda av kolets olika isotoper. Under tiden som en växt är levande så kommer proportionerna mellan de olika kolvarianterna att vara samma. 
När något levande sedan dör så är det bara isotopen kol-14 som kommer att sönderfalla, kol - 12 och kol- 13 är ju stabila.

Om vi jämför andelarna av de olika kolisotoperna så kan vi beräkna hur länge som sönderfallet pågått.
Ett förenklat exempel: Tänk dig att växten från början innehåller lika stora delar av de tre olika kolisotoperna. Om samma växtdel hittas efter 6000 år så kommer den innehålla hälften av den ursprungliga mängden kol-14 . De två andra isotoperna är stabila så mängden kol-12 och kol-13 är samma som för 6000 år sedan. 


Inom sjukvården används strålning inom många olika områden. Klicka på länken och ta reda på mer information.

Film om strålning inom sjukvård











torsdag 23 mars 2017

Sönderfall och kärnklyvning

Sönderfallskedja


Mål: Kunna förklara och beskriva vad en sönderfallskedja är.
        Förstå begreppet instabil och stabil.
        Kunna förklara vad som menas med 1 becquerel 1 Bq.
        Kunna skriva, förklara och tolka en sönderfallsformel.
        Kunna förklara begreppet fission.
        Kunna beskriva kärnreaktionen i ett kärnkraftverk.



Relation mellan halveringstid och radioaktivitet

Enkelt uttryckt kan man säga att ju längre halveringstid ett ämne har desto mindre radioaktivt är ämnet. Orsaken är att ett svagt radioaktivt ämne tar lång tid på sig att sönderfalla (lång halveringstid) och omvänt, ett ämne som sönderfaller på kort tid avger en intensiv radioaktiv strålning.    Källa: Wikipedia


https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6nderfallskedja


( Klippt från Wikipedia )

Becquerel

BecquerelBq, är SI-enheten för radioaktivt sönderfall som infördes 1975. 1 Bq är ett sönderfall per sekund. Enheten infördes som ett komplement till enheten för frekvens hertz för att minska risken för farliga förväxlingar.[1]
En normal vuxen människa har i sin kropp en sådan mängd naturligt kalium-40 att den ger upphov till omkring 5 000 sönderfall per sekund, eller 5 000 Bq. Skulle t.ex. denna person äta 2 hekto renkött med maximalt tillåtna 1500 Bq/kg[2]från Cs-137 ökar kroppens aktivitet med 300 Bq. Hälsorisken från ett intag av en viss aktivitetsmängd beror dock av många olika faktorer såsom typ av sönderfall samt halveringstid hos nukliden, utsöndringshastighet från kroppen m.m.
Enheten har fått sitt namn efter den franske fysikern Henri Becquerel, som tillsammans med makarna Marie Curie ochPierre Curie fick nobelpriset i fysik för undersökningarna av uransalternas strålning.
I och med att Bq är en enhet för antalet sönderfall per sekund för en avgränsad mängd radioaktivt ämne så beror aktiviteten både av hur intensivt ämnet sönderfaller samt storleken på den avgränsade mängden.
Två äldre enheter för radioaktivt sönderfall är Curie och Rutherford.
1 Ci = 1 Curie = 37E9 Bq = 37 miljarder Becquerel
1 Rd = 1 Rutherford = 1E6 Bq = 1 miljon Becquerel
1 becquerel är en mycket liten mängd aktivitet, varför "stora" prefix[3] som kBq (1E3), MBq (1E6), GBq (1E9), TBq (1E12), PBq (1E15) eller EBq (1E18) inte är ovanliga.    Källa: Wikipedia



KÄRNREAKTIONER

Fission- Kärnklyvning


Kan bli problem i ett kärnkraftverk


Det här är lite skumt


Massan som "försvinner" har omvandlats till energi. Energi väger.

torsdag 16 mars 2017

Lektion 2

Uppstart:

Snabbgenomgång av innehållet i kapitel 10.

Arbetspass:


Bearbeta texten i 10 - 15 minuter. Vad kan jag nu om atom och kärnfysik ? Pröva dina kunskaper i ett Quiz.

Quiz-frågorna är på E-C nivå.


Arbeta enskilt eller parvis

Quiz i övningsläge. Klicka på gula länken.



Quiz i testläge. Klicka på gula länken.

måndag 13 mars 2017

Kärnkraft Lektion 1

        


Uppgift 1: Kunna förklara hur ett kärnkraftverk fungerar. Lyssna på Mickes beskrivning och anteckna fem stödord eller bilder . 

Efter att vi lyssnat två gånger så får ni arbeta parvis och gå fram till tavlan och skriva upp någon del i förklarningen eller begrepp som ni tycker är särskilt viktig för att förstå hur det fungerar.


Uppgift 2: Rita av skissen och använd dina stödord för att förklara hur ett kärnkraftverk fungerar.

Vi sammanfattar tillsammans på tavlan.

Stödord, så funkar ett kärnkraftverk:

  • Uran 235
  • Koka vatten
  • Friktion
  • Styrstav
  • Oskarshamn
  • Ånga
  • Smalt rör
  • Turbin
  • Generator
  • Extrem värme
  • Bränslestavar
  • Kondensator
  • Klyva
  • Reaktor
  • Neutroner
  • Härdsmälta