tisdag 23 februari 2016

Lektion 5-7 " Inlämningsuppgift om kärnkraft "

Granska, kommunicera och ta ställning i kärnkraftsfrågan


Sveriges statsminister är bekymrad över hur han ska lösa det ökade behovet av billig energi. Han kontaktar dig och vill att du sitter med i en arbetsgrupp som analyserar kärnkraftsfrågan. 


Statsministern vill att ni analyserar frågan utifrån risker och möjligheter inom fyra olika aspekter. Han vill att du meddelar om du är positiv eller negativ till kärnkraften. Statsministern önskar att du lägger fram fakta inom varje område och att du avslutar brevet med en kort sammanfattning där du förklarar din åsikt.

Statsministern hälsar att brevet får omfatta  högst två A-4 sidor.
  1. Är det etiskt riktigt att bygga ut kärnkraften ( Kan vi satsa på kärnkraft med ett gott samvete och med tanke på kommande generationer ? )
  2. Hur kommer det att påverka samhället ? ( Hur påverkar det vårat vardagsliv på olika sätt ? )
  3. Är det ekonomiskt försvarbart ? ( Sparar vi pengar på kärnkraft ? Är kärnkraft billigt eller dyrt ? )
  4. Hur man utvinner elektrisk energi i kärnkraftverket? ( Hur fungerar det inne i kärnkraftverket. Vad och var är det farligt och hur kan vi skydda oss ? )
Länkar



Vilka svar vill du bidra med till statsministern ?

E: Du tar ställning i frågan utifrån  ett enkelt resonemang med enstaka  
    exempel.
    Du använder ett vardagsspråk.
    Du använder bilder, text eller muntliga förklaringar

C:Du tar ställning i frågan utifrån ett utvecklat resonemang med flera 
    exempel.
    Du kan belysa frågan utifrån de flesta aspekterna.
    Du kan till stor del använda lämpliga begrepp och förklarande bilder.
    Du redovisar med hjälp av bilder och text

A:Du tar ställning i frågan utifrån ett mycket utvecklat resonemang där du
   visar att frågan är komplex.  
   Du kan belysa frågan utifrån alla aspekter.
   Du kan  använda ett vetenskapligt språk med god säkerhet. Du använder    bilder med förklarande text.

fredag 12 februari 2016

Kärnkraft Lektion 3


        

Uppgift 1: Kunna förklara hur ett kärnkraftverk fungerar. Vi arbetar med stödord och du får ut fem lappar där du antecknar eller ritar bilder. Lyssna på Mickes beskrivning och anteckna dina stödord eller rita dina bilder . 

Efter att vi lyssnat två gånger så får ni arbeta parvis och gå fram till tavlan och skriva upp någon del i förklarningen eller begrepp som ni tycker är särskilt viktig för att förstå hur det fungerar.


Uppgift 2: Rita av skissen och använd dina stödord för att förklara hur ett kärnkraftverk fungerar.

Uppgift 3: Pröva en simuleringsövning. Du styr en reaktor, klicka här !

Vi sammanfattar tillsammans på tavlan.

Stödord, så funkar ett kärnkraftverk:

  • Uran 235
  • Koka vatten
  • Friktion
  • Styrstav
  • Oskarshamn
  • Ånga
  • Smalt rör
  • Turbin
  • Generator
  • Extrem värme
  • Bränslestavar
  • Kondensator
  • Klyva
  • Reaktor
  • Neutroner
  • Härdsmälta

söndag 7 februari 2016

Lektion 1 Atom och kärnfysik

Välkomna tillbaka till ämnet Fysik!

Men först...... fysikböcker i skåpet ?????


I Atomfysik studerar man hur atomerna är uppbyggda, hur de ser ut inuti och vilka egenskaper de besitter. Kärnfysik handlar till en del om exempelvis radioaktivitet.




Väte-den enklaste atomen

  • Väte är universums vanligaste grundämne. 

  • Väte består från början av en proton och en elektron.

  • Isotoper av väte. Väte kan ha en neutron i kärnan- deuterium 

                                  Väte kan ha två neutroner i kärnan- tritium

  • Vad skiljer isotoperna av väte?

  • Masstal olika ( summan av antalet protoner/neutroner i kärnan )

  • Atomnummer är antalet protoner i kärnan

  • Väte-1   Väte-2  Väte-3


Helium

  • Kärnan har två protoner

  • Helium finns i två isotoper. Helium-3 och Helium-4. Rita isotoperna i din bok. Varför kan det inte finnas Helium-1???

  • Rita upp båda isotoperna. 



Fotonen

  • Elektron får energi och flyttar utåt i elektronskalen
  • Annan elektron faller in mot kärnen och tar förra elektronens plats. 
  • Elektronen som faller in blir av med sin energi och en foton ( ljuspartikel ) bildas och sänds ut.
  • Olika långa hopp ger olika sorters ljus med olika mycket energi. Röntgenstrålning är ett exempel på ljus med hög energi. Den får vi från elektroner  som faller in mot kärnan. Energin som släpps lös sänds ut i form av ljus med hög frekvens.

Vilken användning kan vi ha av olika kolisotoper ?

Kolets isotoper ( Källa Wikipedia )

Isotoper
Kol har endast två stabila isotoper, kol-12 (vars massa atommassenheten u definierats utifrån) och kol-13. Av de radioaktiva isotoperna är kol-14 den klart viktigaste, eftersom dateringsmetoden C14-metoden baseras på dess sönderfall. Eftersom alla livsformer på jorden är kolbaserade, och kol-14 ständigt nybildas i atmosfären, så kommer det tas upp i allt levande och förhållandet mellan kol-14 och de stabila isotoperna kommer att vara någorlunda konstant under organismens livstid, med undantag för långlivade arter som träd (vilka å andra sidan kan användas för att kalibrera skalan). När organismen dör börjar kol-14 direkt sönderfalla till kväve. Eftersom kol-14:s halveringstid är 5730 år har det förutom att det ingår i alla levande organismer i någorlunda höga halter dessutom fördelen att det sönderfaller över en tidsskala som är lämplig för att mäta mänskliga aktiviteter, och är därför ett ovärderligt verktyg för arkeologer, dock blir den mindre precis, ju äldre materialet är, och därför knappast kan användas för föremål som är äldre än 40 000 år.

Testa dina kunskaper här, klicka på länken !